Morphosis, Flexus Project – 5th edition 2025/2026

Flexus-projektet är den internationella kreativa plattform som byggts upp kring Morphosis Ensemble. Det är ett globalt nätverk av tonsättare och ljudkonstnärer som i varje upplaga skriver nya verk för ensemblen.

Projektet är musikaliskt till sin form, men också kulturellt och mänskligt till sitt omfång. Det främjar internationellt samarbete, konstnärligt utbyte mellan länder samt utvecklingen av en gemensam global konstnärlig medvetenhet. Varje deltagande tonsättare medverkar till att organisera konserter i sitt hemland, vilket skapar ett nätverk av framträdanden och utbyten mellan städer, samhällen och nationer.

I grunden är Flexus-projektet ett levande ekosystem för skapande, där musiken utvecklas genom dialog, över tid och genom förbindelser mellan olika gemenskaper runt om i världen.

www.morphosisensemble.com/flexus-project/

Off the Stage för klarinett solo av Elo Masing
Verket var ursprungligen tänkt att framföras tillsammans med koreografi, men har sedan dess fått ett eget liv som solostycke. Ursprungligen inspirerad av berättelsen som vägledde dansaren, tycks hennes bilder fortfarande hemsöka soloklarinettklangen.

Translucents av Xavier Gelabert
Likt en ljusstråle som passerar genom oregelbundet glas, suddar klarinettens ljud ut i en sekvens av bräckliga, nästan eteriska övertoner. Elektroniken fungerar som ett osynligt prisma, som fångar varje ton och multiplicerar den i lager som andas och bleknar i realtid. Translucents inbjuder oss att bebo ett rum där instrumentet och dess digitala skugga smälter samman och skapar en atmosfär som svävar mellan transparens och mystik.

El món d’Ulisses för soloklarinett av Manel Ribera 
Verket vecklar ut sig som ett musikaliskt chiaroscuro, inspirerat av Odysseus nekyia – nedstigningen i de dödas rike. En darrande, skör klarinettlinje löses upp i tystnader och dolda sprickor och formar en klangvärld av kromatiskt mörker och återhållen andning. Verket utforskar avgrundsdjupa rum genom flytande texturer, fragmenterade melodiska rester och subtila klangförvandlingar. Ur ett djup av nästan ohörbarhet vänder sig musiken gradvis mot ljuset och tecknar en omvänd båge från skugga till strålglans. Inspirerat av Mercè Rodoredas exilpoesi destillerar stycket mörkret till en ljus, intim och symbolisk klangupplevelse.

Hadrones för klarinett och elektronik av Joan Bagés 
Hadrones har sitt ursprung i verket LHC och ingår i en större cykel av versioner som bygger på samma konceptuella material. Inspirerat av partikelacceleratorn Large Hadron Collider i Schweiz utforskar stycket metaforen om subatomära partiklar som ”korn” av ljud satta i rörelse i mycket hög hastighet. Genom granulära processer omvandlas klarinettens material i realtid av det elektroniska systemet, vilket skapar ny ljudmateria som samspelar med musikern.

Multiplicity av Albena Petrovic
Att känna tillståndet av att vara flera – det är både fysiskt och mentalt, en upplevelse på båda sätten; loop-tekniken hjälper till att upptäcka detta, och med bara en enda soloklarinett hör vi sex eller fler röster.

Inside Voices a Lina Järnegard
Verket är en del av en svit jag kallar Voices, vars huvudfokus är att experimentera med metod och material genom att länka samman verken på olika nivåer. Inom serien sker en cyklisk process där utvalda delar av det musikaliska materialet i varje verk transformeras och ges ny skepnad i nästa verk. Ett verks tillblivelse är avhängigt ett annat och successivt skapas ett musikaliskt ekosystem där alla verk på olika sätt kan kopplas till varandra. Inside Voices för klarinett och elektronik är nummer två i denna svit som hittills består av tre verk. De övriga två är Voices (2023) för soloviolin och Voices for two (2026) för violin och klarinett. 

Lina Järnegard

Tortoise för soloklarinett av Catherine Kontz
Beställd av De klenge Maarnicher Festival för 2025 års klarinettävling är Tortoise ett musikaliskt porträtt av två sköldpaddor, Mango och Teal, som bor hemma hos tonsättaren. Även om sköldpaddor ofta stereotypiskt betraktas som långsamma och passiva, visar Mango och Teal en annan verklighet: de är alerta, nyfikna och förvånansvärt lekfulla.

Verket uruppfördes av tävlingens tre finalister, som var och en tillförde en egen tolkande röst till dess karaktärsdrivna utformning.

Genom hela stycket speglar kontrasterande musikaliska gester sköldpaddornas skilda temperament. Stunder av stillsam balans antyder uppmärksam iakttagelse, medan snabba, rörliga figurer framkallar lekfull rörelse och plötslig nyfikenhet. Snarare än att betona tyngd eller tröghet lyfter musiken fram subtila skiftningar i fokus och energi, burna av klarinettens mångsidiga register och klangfärg.

Detaljerade spelanvisningar vägleder klarinettisten genom dessa skiftande tillstånd och formar artikulation, dynamik och klanglig nyans. Samtidigt är verket medvetet utformat för att lämna tolkningsutrymme, så att varje musikers individualitet och personlighet tydligt kan träda fram. På så sätt blir Tortoise både ett porträtt av Mango och Teal och ett verk genom vilket klarinettistens egen karaktär får lysa igenom.

objets saisis av Joakim Sandgren
Jag skrev "objets saisis" för Boa Pettersson 2012. Jag åkte upp till honom i Norrköping en dag och vi kartlade möjligheterna att spela med munstycke och rör men utan vanlig ton. Varje grepp med blåsljud på ett blåsinstrument har en tydlig tonhöjd, men den är ordentligt skymd av brus. Fint. Eftersom röret inte resonerar som med full ton kan man inte använda överblåsning. Å andra sidan kan man lirka fram vilka grepp som helst och vi hittade till slut trettioen positioner. På dessa gjorde jag en linje. Och på den linjen gjorde jag ett elektroniskt band, som skevt imiterar basklarinetten. Sen blandar jag de båda. I kväll får vi höra Boa spela stycket igen. Vi gjorde så. Morphosis behövde låna en basklarinett och eftersom Boa ändå skulle vara här lånade vi Boa också. Fantastiska Luis har ju tillräckligt att göra på konserten som det redan är. Kul! 

Joakim Sandgren

Multiplicity av Albena Petrovic
Feeling the state of being multiple - it’s in physical and mental, experience in both ways ; the loops technologie help to discover  and only with one solo clarinet we hear 6 or more voices. 

Jonny Axelsson, slagverk

Hymla inte, humla! av Ylva Q Arkvik
Verket inleds med en djup, pulserande trumma som tillsammans med elektroniken långsamt växer i intensitet och sedan avtar, som en andhämtning. Emellanåt bryts den intensiva rytmen av hastiga gestalter och rytmiska utbrott som skär genom det mörka ljudlandskapet. Dessa rytmiska impulser samspelar med de kraftfulla och intensiva crescendon och diminuendon som bygger upp verkets första del, likt en surrande humla. Musiken fortsätter i ett viskande, myllrande kaos av ljud där instrumenten tillsammans skapar ett vibrerande, nästan hypnotiskt ljudsammelsurium. Humlan surrar vidare, nu över långa, glidande glissandon som sträcker sig ut innan ljudlandskapet lägger sig till ro och musiken tonar ut i ett mjukt och stilla, men kraftfullt slut.

Verket är en del i föreställningen ”Humlegångar” som består av tre fristående verk. Deltagare i föreställningsprojektet är Jonny Axelsson slagverk, Jörgen Pettersson saxofon, Paulina Sundin musik och Ylva Q. Arkvik musik. Verket är finansierat med medel från Kulturrådet.

The Empire Never Ended av Bünger
The Empire Never Ended är en transkription av en man som talar i tungor på en inspelning från 1948. Mannen verkar vara i trans och hans yttranden har inte kunnat spåras tillbaka till något känt mänskligt språk. Vi vet ingenting om hans modersmål och heller ingenting om hans religiösa övertygelse.

Under ett framförande av stycket spelas originalinspelningen upp i högtalare medan en eller flera musiker följer inspelningen och notationen så nära de bara kan på sina instrument. Stycket verkar i skärningspunkten mellan fullständig kontroll och fullständig avsaknad av kontroll. För att framföra stycket måste en musiker uppbåda all precision och all koncentration hen förmår. Samtidigt måste hen lägga dessa förmågor i händerna på en makt bortom all mänsklig kontroll. En kraft vi inte vet någonting om.

Nordic Affect

Skymlot – aftonsång av Ida Lundén
I Skymlot – aftonsång utforskas samband och skillnader mellan de olika ljuden av en gråskimlig fladdermus och violinen. Violinen följer med fladdermössen ut i natten och sjunger skymningens och aftonens sånger – Skymlot.

I stycket används ljud av kyrkklockor som ringer till helgsmål, melodiskt material från en Ave Maria-antifon (Vesper) av renässanstonsättaren Josquin Des Prez och fladdermusljud inspelade av musikforskaren Bengt Edqvist.

Shades of Silence av Anna Thorwaldsdottir
Shades of Silence är varmt och innerligt skrivet för Nordic Affect
– en inåtvänd och utåtriktad flykt in i tystnadens subtila nyanser –

Himlen viftade molnen bort av Ida Lundén
”Himlen viftade molnen bort” är ett citat från den svenske 1700-talsförfattaren Bengt Lidner, använd som en metafor för att ta bort eventuella problem. Detta verk började med tankar kring återbeskogningen av Island på grund av klimatförändringar och fortsatte i en undersökning av hur man kan använda en visp av björk som spelpartner. Vispen kan ses som något som bokstavligen vispar och viftar bort obehagliga saker, och den gör det genom att producera ett mycket specifikt ljud. För att vara ett vardagsföremål (perfekt till att röra ihop en mjölredning) har de nakna björkkvistarna sammanbundna i ett knippe med en vidja, ett nästan magiskt utseende. 

Himlen viftade molnen bort är en fantasi över björksus, knastriga ljud, vardagsmagi och björkvispar och en förhoppning om att vi kan lära oss av björkens seghet, generositet mot andra arter och pionjäranda och mana bort de faror som hotar oss och bättre ta hand om varandra och planeten vi lever av.

Time Crystals: Crystals of Seeds av Kent Olofsson och Halla Steinunn Stefánsdóttir
Vi, Halla Steinunn Stefánsdóttir och Kent Olofsson har arbetat tillsammans tidigare och utforskat samarbetsmöjligheter kring instrument och elektroakustisk musik. Denna gång var utgångspunkten AI-verktyget Living Looper (LL), designat av Victor Riley Shepardson vid Intelligent Instruments Lab i Island.  Halla Steinunn spelade in sitt arbete med LL, där den innehöll ”deep learning”-modeller tränade på inspelningar med Halla Steinunns violinspel och Victors gitarrspel. Detta genererade ett grundmaterial med figurationer och harmonik som blev grunden för kompositionen, både för partitur och för elektronik. Parallellt med detta hämtades inspiration från Gilles Deleuzes filosofiska teorier om filmkonsten, där hans begrepp tidskristaller (l’image-cristal) handlar om hur dåtid och nutid kan mötas i film och bli oskiljaktiga; en bild där tiden blir direkt synlig. Resultatet blev kompositionen Time Crystals: Crystals of Seeds, som uruppfördes på Island i somras. Direkt efter konserten spelade Nordic Affect in stycket som nu bearbetas vidare i studio för att utvecklas till ett album: till nya tidskristaller som speglar verkets material i rörelse och omvandling över tid.