Duo Ego

The wonderful widow of eighteen springs av John Cage
Stycket komponerades 1942 på beställning av sångerskan Janet Fairbank och blev snabbt en succé i Cages repertoar, bland annat framförde Cathy Berberian och Lucian Berio ofta stycket. Texten är hämtad ur en passage på sidan 556 i James Joyces Finnegan´s wake och Cage komponerade utifrån de intryck han fick av just denna passage. The Wonderful Widow of Eighteen Springs är det första i en rad stycken där Cage använder text av James Joyce.

Forever and sunsmell av John Cage
Stycket skrevs till en dans av Jean Erdman. Titeln och texten är hämtade från 26, en av dikterna i 50 Poems (1940) av E. E. Cummings. Vissa rader och ord har utelämnats, andra har upprepats eller använts i en annan ordning än i originalet. Nynnandet och vokalisen (som inte är en del av dikten) är ett tillägg. Originaldikten är som följer:

wherelings whenlings
(daughters of ifbut offspring of hopefear
sons of unless and children of almost)
never shall guess the dimension of

him whose
each
foot likes the
here of this earth

whose both
eyes
love
this now of the sky

-endlings of isn’t
shall never
begin
to begin to

imagine how (only are shall be were
dawn dark rain snow rain
-bow &
a

moon
’s whis-
per
in sunset

or thrushes toward dusk among whippoorwills or
tree field rock hollyhock forest brook chickadee
mountain Mountain)
whycoloured worlds of because do

not stand against yes which is built by
forever & sunsmell
(sometimes a wonder
of wild roses

sometimes)
with north
over
the barn

Perttu Haapanen – Manaus (2003)
Verket komponerades för röst och slagverk men finns också i en soloversion för röst. Texten är en samling av anagram baserade på ett gammalt, finskt barnrim med nonsenstexten: ”entten tentten teelika mentten”

Tage Nielsen  - Poems (1979)
Poems är Tage Nielsens tonsättningar av fyra dikter av William Blake

 - The sick rose 
 - The Garden of Love 
 -  Song 
 - Eternity

Artikel 31 (2026) av Rosali Grankull 
Verk skrivet för Duo Ego och publik - för objekt, röst och interaktiv ljudmassa

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) består av 30 artiklar.

Artikel 31 är en klanglig betraktelse över människans oförmåga att upprätthålla dessa grundprinciper.

Verket reflekterar kring samverkan mellan tillvarons konstanta rörelser på mikro- och makronivå. 

Tid och ansvar 
- samtid och dåtid. 

Publikens aktiva medverkan betonar förändringens villkor och den kakafoni av händelser, tankar, röster och aktiviteter som vi är i ofrånkomlig relation med.
 
Stycket är beställt ev Duo Ego och finansierat med medel från Kulturrådet.

Ensemble Getögon

g’wan, GET!. 
Kvällens stycke är det tredje kapitlet i Chris Moriartys pågående getbalett g’wan, GET!. Verkets titel är en sammandragning av de irländska uttrycken ”go on” och ”go away from me”. Ordet ”get” betyder ju dessutom get på svenska, vilket ger titeln en dubbel innebörd – sammantaget: ”kom igen, försvinn från mig (get)!” – något man kanske skulle ropa till en bångstyrig eller besvärlig get.

Kapitel 3 kan höras som en mosaik: idéer, färger, klanger och motiv från tidigare och kommande kapitel har slagits sönder och fogats samman på nytt till denna excentriska och burleska musik.

g’wan, GET! är en abstrakt och absurd ”ballet grotesque”, skriven för att spegla både vår tids dekadens och olust, men också för att skildra Ensemble Getögons fortsatta musikaliska upptäcktsresa.

Palimpsest

Palimpsest (2026) är löst baserad på musikaliska idéer från sången Fumeux Fume ur Chantilly kodexen av kompositören Solage. Ett palimpsest är ett dokument, oftast av pergament, som har blivit återanvänt efter att den ursprungliga texten har skrapats bort eller lösts upp med någon tinktur. Med hjälp av UV-ljus går det dock att läsa den ursprungliga texten. Likt ordets betydelse förhåller sig Palimpsest på sådant vis till Fumeux Fume. Vissa spår av originalet är hörbara i en förvanskad form, medan stora delar av originalet är ersatt av nytt material. 

Estuarier av Anton Svanberg
Estuarier (2026) är ett stycke för cimbasso och ensemble. Cimbasson är en slags kontrabasventiltrombon som ofta används i italiensk operarepertoar från 1800-talet. På den tiden kunde dock cimbasso betyda lite vad som helst och vara både av trä och av mässing. Ett estuarium kan bildas där ett vattendrag flyter ut i en vik och sötvatten gradvis blandas upp med saltvatten. Estuariet ställer stora krav på både djur och växter, som i sin tur ställer sina motkrav på esturariet. 

Labyrintens melodis labyrint
I skrivande stund är verket inte helt färdigt och det kan ännu ta några oväntade riktningar, så bäst att inte säga för mycket. Kortfattat kan jag säga att jag ville skriva en lång labyrintisk melodi, en melodi som i sig själv kan uttrycka många saker. Vi får se om det verkligen är vad det blir. Jag är i många avseenden melodiker men låter det sällan komma till explicit uttryck.

Anton Alfvén