”En kamp mellan fruktbara och destruktiva krafter”

Ákos Rózmann föddes 1939 i Budapest, Ungern, där han studerade komposition vid Bartók-konservatoriet och Liszt-akademien. 1971 kom han som stipendiat till Stockholm, fullbordade sina kompositionsstudier hos Ingvar Lidholm vid Kungl. Musikhögskolan och bosatte sig sedan i Sverige. Under en lång tid var han organist vid Katolska domkyrkan i Stockholm.

Mötet med den elektroakustiska tekniken gav hans komponerande en helt ny inriktning. Med undantag för några tidiga verk har Rózmann enbart komponerat elektroakustisk musik – ofta i mycket stort format, sedan början av 1980-talet vanligen med orgeln och människorösten som viktigaste klangkällor i ett komplext, symbolladdat och genomträngande musikspråk. Som tonsättare verkar han i självvald isolering med stor originalitet och kompromisslöshet. Rózmanns musik behandlar tillvarons grundläggande frågor, ofta på etisk eller religiös (katolsk, buddistisk) grund, till exempel i de enorma sviterna Bilder inför drömmen och dödenTriptykonTolv stationer och Mässa.

En enorm fresk av personliga betraktelser över mässordinariets två första delar

Rózmanns Mässa är minst av allt någon kyrklig artikulation av den katolska mässan utan kan beskrivas som en enorm fresk av personliga betraktelser över mässordinariets två första delar, Kyrie och Gloria. Verket består av ett tiotal elektroakustiska verk som Rózmann komponerat under perioden 1989–2004. Som självständiga kompositioner går en del av dem under namnet Orgelstycke. De tre verk som ingår i mässans första Gloria-del bildar ännu en självständig komposition med namnet Triptykon, uruppförd 1997. De delar som ingår i Gloria IIIII och IV har inte tidigare framförts. Verket tar totalt omkring sju timmar att framföra.

Det strängt subjektiva perspektivet på mässsans texter understryks av att Rózmann vid några tillfällen stannat upp i ett slags stillbilder eller – med hans ord – ”troper”, det vill säga meditationer på svenska, ungerska och latin över enstaka ord i mässtexten (till exempel ”lamm”) eller med anknytning till den (inför Kristus-gestalten: ”sum” – jag är/vem är jag? – och ”tu” – du). Ett par avsnitt har överhuvudtaget inte med mässans text att göra: Orgelstycke VI i Gloria I, som också framförts med undertiteln Nocturne i silver och dans, är ett slags klagosång (om man så vill, en ”jättetrop”) med texten ”Natten gråter”. Intermezzot efter Gloria I är att betrakta som en lekfull distraktion under en tänkt paus.

Trots dessa utvikningar utgör mässan en brokig men sammanhållen helhet. Vad beträffar förhållningssättet till texten kunde Messiaens apokalyptiska Kvartett till tidens ände eller Bachs koralförspel vara tänkbara paralleller, liksom kyrkornas altartavlor eller Albertus Pictors senmedeltida kyrkomålningar med deras kraftfulla, stundom groteska bildspråk.

Mässan är inte någon teologisk avhandling utan ett stycke musik byggt efter grundläggande kompositionsprinciper

Främst i de tidigare delarna av mässan (i synnerhet Gloria I) utkämpas en kamp mellan Positiva eller fruktbara krafter, representerade av mässtextens ord, och Negativa eller destruktiva krafter, som representeras av olika utmanande läten, som hånskratt, grymtningar, rapningar, kväljningar och kräkljud. De Positiva krafterna dras av de Negativa krafterna ner i ”svarta hål” eller fickor. Senare återkommer de Positiva krafterna för att i princip behärska de återstående delarna av Gloria.

Att i detalj ”översätta” eller ”förklara” händelserna i verket är varken behövligt eller önskvärt. Mässan är inte någon teologisk avhandling utan ett stycke musik, byggt efter grundläggande musikaliska kompositionsprinciper. Det för tonsättaren centrala är den musikaliska interpretationen av Guds ord, men det musikaliska språket, dramatiken och eftertanken kan även tala till den som inte är förtrogen med den katolska kyrkans tanke- och symbolvärld.

De viktigaste klangkällorna är orgeln (såväl tangentbord som orgelhus), en ungersk cittra och människoröster. Genom hela verket förekommer en sånggrupp från en bykyrka på Korsika som sjunger de latinska mässtexterna, solistiskt såväl som i kör. Andra medverkande är Schola Gregoriana Holmiae under ledning av Viveca Servatius, en grupp tyska benediktinermunkar och – i ett slags konferencier-roll – Thomas Hammar. Mässan är komponerad i Ákos Rózmanns egen studio samt på Elektronmusikstudion.


Göran Bergendal


Swish logotype

Det är helt gratis att lyssna eller titta och på alla Svensk Musikvårs inspelade konserter.
Men vill du ge ett bidrag till Svensk Musikvår så Swisha gärna till 123 679 04 89
Varmt tack!